Nu tror ni säkert att det har varit en lugn sommar då jag brukar skriva när det händer någonting med Viggo, men det har det inte tyvärr utan helt tvärt om. De senaste 4 veckorna har varit rent ut sagt kaotiska, hemska och fyllda med oro.
Det är så mycket som har hänt så det är nästan svårt att komma ihåg allt.
Allt började v 30, min första semester vecka. Jag och Viggo åkte ner till Stockholm på torsdagen med Linn och Mila för en liten minisemester i storstaden, vi skulle bo på hotell och bara mysa. Vi hann med en mys dag men sen ramlar Viggo i badkaret på hotellrummet och slår i bakhuvudet i badkarskanten. Efter att ha lugnat honom ringer jag koagulationsjouren och som tur var va det en av Viggos läkare som svarade. Ordinationen blev att ge 2 doser faktor 8 och sen hålla koll på Viggo. Men medan Emlan värkar så började Viggo vingla och kunde inte gå riktigt. Jag gav medicinen och ringde till Jouren igen som tyckte vi skulle åka in till Barnakuten på Astrid Lindgrens och att jouren ringde dit och förvarnade att vi var på väg in. Jag och Viggo fick åka taxi till sjukhuset, vilket var väldigt spännande tyckte Viggo. Pappa Jimmy åkte bil dit ifrån viggos farfar, så vi möttes där. Väl där tog dom kontroller och vi fick träffa en läkare snabbt, dom tog även prover och det gick jätte bra. Men dom satt ingen Pvk, vilket dom fick ångra senare. När proverna kom tillbaka visade dom att Faktor 8 nivån fortfarande var väldigt låg efter att viggo fått 2 doser med medicin. Så vi fick börja om, Viggo behövde mer medicin och dom skulle sätta en Pvk, efter flera försök på akuten så blir vi inlagda på en avdelning under natten där ännu fler försök görs utan att lyckas. Viggo är helt hysterisk och så rädd, det går inte ens att närma sig honom. En manlig sjuksköterska på avdelningen tog väldigt väl hand om oss och han var så bra med Viggo, snacka om rätt person på rätt plats. Men vid kl 04,00 togs beslutet att Viggo skulle få lov att sövas. Vi fick sova till kl 07.00 sen börjades det igen. En manlig narkossköterska kom ner till rummet och kollade på Viggos kärl, han tyckte sig inte heller känna något värt att sticka i så han ville söva Viggo för att leta mer då.
Det tog inte länge innan vi fick komma upp till operation, jag fick klä på mig op.kläder och vi fick gå in till ett litet rum men en liten barnbrits ståendes mitt i rummet. Vi träffade narkossköterskan igen och även en överläkare som skulle vara med. Viggo fick fört andas lite lustgas och se om det skulle räcka, men det gjorde det såklart inte så dom sövde honom på mask. Han var så duktig min lilla krigare, han andades på som bara den i den där masken om somnade snabbt i mitt knä. Men usch så läskigt det är för en mamma. Sen fick jag lov att gå ut, jag och Jimmy fick sitta i väntrummet medan dom gav honom medicin där inne, usch vilken väntan. Men det gick bra och dom kunde få in en pvk på benet och han fick sin medicin. Han vaknade efter en stund på uppvaket med både mig och Jimmy som satt och vakade över honom. På eftermiddagen fick vi åka hem, och som vi hade längtat för vi åkte till kålmorden med Monica, Pontus och Tyra. Och var där hela helgen, super kul:)
Detta är endast ett av våra sjukhusäventyr som vi har varit med om dessa veckor, skriver snart en fortsättning..