Jag jobbar och Viggo går på dagis, han älskar dagis. När jag är på jobbet så tänker jag på Viggo, min Viggo, inte hans sjukdom. För jag vet att om nånting skulle hända eller om Viggos resurs undrar över något så ringer dom och frågar/ berättar vad som hänt. Det känns så skönt!
Jag är så glad att jag idag kan säga att Viggos sjukdom inte längre styr vårt liv, för de gjorde den i våras. Idag lever vi vårt liv men med Viggos Hemofili, livet kretsar inte runt hans sjukdom mer än vad det behöver. Vi gör allt som alla andra familjer gör, men vi tänker efter och planerar (ibland) lite mer än andra. Medicinen är alltid i närheten eller med oss om vi är iväg, hjälmen är ALLTID med och på Viggos huvud om vi inte plaskar runt i vattnet Eller sover såklart! ;)
Min Viggo är en glad, sprallig och en helt fantastisk liten minimänniska som springer runt och sladdar som bilarna, hoppar i soffan som apan på tv och dyker i badkaret som bara han kan göra. Han gör allt som en liten kille ska göra, men med en hjälm på huvudet.
***************************************************
Skriv gärna en kommentar om ni undrar över något eller nått ni vill veta mer av!